Stora skillnader i boendekostnad mellan kommuner

En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan hushåll i bland annat Åsele och Malå enligt analysen ligger på omkring tre procent.

Så har analysen räknats fram

Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i landets kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents ränta
• 2 procents amortering

Enligt Landshypotek Bank gäller kalkylen efter ränteavdrag. Inkomsterna bygger på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, och villapriserna är hämtade från Svensk Mäklarstatistik.

Stockholmsområdet sticker ut

I pressmeddelandet lyfts särskilt kommuner i Stockholmsområdet fram:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten till villalånet
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andelar i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan nämns kommuner där lånekostnaden för en genomsnittlig villa utgör en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank anger att omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lånet i:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster i snitt går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Pressmeddelandet publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).