IVL: Sverige kan få EU-böter om utsläppen inte minskar till 2030
IVL varnar för miljardkostnader och möjliga EU-sanktioner om Sverige missar klimatmålen till 2030.
Analys pekar på miljardkostnader vid missade EU-åtaganden
Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.
Enligt IVL handlar risken främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.
Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton
Pressmeddelandet hänvisar till regeringens egen bedömning, som pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida EU-åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Regelverket innebär att Sverige kan täcka upp till maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.
IVL beskriver detta som en förlorad intäkt eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas, och uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.
Återstående gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt
Efter att möjlig ETS-flex räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL listar i huvudsak tre alternativ:
- Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott i ESR-sektorn, vilket gör både tillgång och kostnad osäker.
- Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
- Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket IVL beskriver som en ränta-på-ränta-effekt.
Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter
Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s pressmeddelande, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan dessa uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.
Bakgrund: rapport framtagen för WWF
Analysen sammanfattas även i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
