Furunäset — Piteås plats för omvandling: från mentalsjukhus till företagsby och Lusthusbacken

Furunäset ligger bara ett stenkast söder om vår stadskärna, men platsens historia är större än många tror. Här reste man i slutet av 1800‑talet upp ett av norra Sveriges mest betydande mentalsjukhus — och under nästan ett sekel fungerade området som en egen liten stad. Idag promenerar pitebor längs tallalléer, jobbar i moderna kontor i gamla vårdbyggnader och bygger nya hem vid Piteälvens strand. Furunäset är på så sätt inte bara en fysisk plats — det är Piteås spegel av en hel samhällsomvandling.

Historiska konturer: ett sjukhus som blev en småstad

Beslutet att placera ett centralhospital i Piteå fattades i slutet av 1800‑talet. Arkitekten Axel Kumlien ritade de första huvudbyggnaderna som invigdes 1893, och anläggningen växte snabbt med stall, kök, vattentorn, verkstäder och egen kyrkogård. Furunäset var självförsörjande: personalbostäder, jordbruk och service gjorde att området fungerade som en egen småstad, belägen i en terapeutisk parkmiljö mellan tallskog och älv.

Under 1900‑talets första halva vårdades patienter från hela Övre Norrland här. Metoderna och förhållningssätten skiftade över tid — från sträng isolation till socioterapeutiska satsningar, men också perioder med kontroversiella ingrepp och tvångsåtgärder som i dag ger oss svåra men viktiga lärdomar.

Lokal betydelse i vardag och ekonomi

För Piteå har Furunäset haft flera roller. På 1900‑talet var det en stor lokal arbetsplats, och idag är omvandlingen till Furunäsets företagsby en viktig pusselbit i stadens näringsliv. Piteå Näringsfastigheter äger och förvaltar området som i dag hyser omkring 65 företag — teknikkonsulter, utbildningsverksamheter och serviceföretag — i en miljö som många pitebor känner igen men som samtidigt fått nytt liv.

För boende i Piteå har Lusthusbacken och andra nybyggda områden vid Piteälven skapat attraktiva lägen nära centrum: promenadstråk, grönområden och närhet till service. Samtidigt har Piteå museum och kommunen arbetat för att skydda områdets kulturhistoriska värden, så att både nya bostäder och verksamheter kan växa fram utan att sudda ut berättelsen om Furunäset.

Betydelse för identiteten — mellan minne och förnyelse

Furunäset bär på tunga minnen: anonyma gravar, vittnesmål om tvångsvård och historier om människor som levt stora delar av sina liv här. Samtidigt bidrar dagens kontor, konferensverksamheter och promenadstråk till att området nu är en naturlig del av pitebornas vardag. Denna dubbla karaktär — historiskt arv och modern användning — gör Furunäset särskilt intressant för alla som bor i Piteå.

Guidningar som "När Furunäsets väggar talar" samlar mängder av pitebor och besökare: intresset visar att Furunäsets berättelser fortfarande är relevanta och behövs i vår kollektiva förståelse av välfärdshistoria och mänskliga rättigheter.

Guldkorn och kuriosa

• 1969 års resa till Italien: Ett radikalt exempel på socioterapi där vårdtagare från Furunäset reste ut i Europa — något som vid tiden väckte stor uppmärksamhet.
• "Pite 5:5": Ett folkligt smeknamn som kopplar sjukhuset till äldre lagtexter om vård av sinnessjuka.
• Kyrkogården: Nästan tusen gravar finns på Furunäsets kyrkogård — en påminnelse om liv som förr ofta blev anonyma i döden.
• Från spökhus till kontor: De gamla korridorerna rymmer idag alltifrån IT‑konsulter till konferensgäster — en tydlig symbol för områdets förvandling.

Nuet och framtiden — vad händer på Furunäset?

Dagens utveckling präglas av två parallella spår: fortsatt förädling av företagsbyn för moderna, hållbara kontorslösningar och en kontrollerad bostadsutveckling kring Lusthusbacken. Kommunala satsningar och privata initiativ prövar hur man kan bygga flerbostadshus och samtidigt respektera kulturmiljön — en balansakt som kommer att prägla området under kommande år.

Piteå museum och kommunens kulturmiljöanalys är viktiga styrmedel i planeringen: ambitionen är att göra Furunäset läsbart även i framtiden — där park, byggnadsvolymer och kyrkogård berättar historien samtidigt som platsen tjänar dagens behov av arbetsplatser och bostäder.

Furunäset är för Piteå mer än en geografisk punkt. Det är en plats där historier om vård, samhällsideal, skam och stolthet möts. När vi går där i våra vardagskläder, på väg till jobbet, dagis eller en promenad i solsken, går vi också över samma mark där människors liv formades under nästan ett sekel. Att vårda det minnet samtidigt som vi ger plats för nytt liv — det är Piteås utmaning och styrka i Furunäsets nästa kapitel.