Ökad motståndskraft för värmeförsörjningen i kallt klimat

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under en norrbottnisk vinter kan snabbt få allvarliga konsekvenser för boende och samhällsviktiga verksamheter. Enligt ett pressmeddelande startar nu Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB ett tvåårigt projekt för att stärka fjärrvärmens motståndskraft i vardagen, vid kris och ytterst i krig.

Fjärrvärmen central i länets tätorter

Norrbottens 14 kommuner beskrivs som beroende av en stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla, där fjärrvärmen dominerar som värmekälla i tätorterna. Samtidigt pekar parterna bakom projektet på att riskbilden blivit mer komplex.

Professor Jeaneth Johansson vid Luleå tekniska universitet säger i pressmeddelandet:

– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar.

Det här ska projektet undersöka

Projektet heter ”Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten”. Målet är att undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län, samt att utveckla arbetssätt och lösningar som även kan användas i andra delar av Sverige.

Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, bland annat:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion och distribution
• kundrelationer

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera risker som beskrivs som:

• ekonomiska (till exempel stigande bränsle- och biomassapriser)
• tekniska (störningar i el- och leverantörssystem)
• klimatrelaterade (extremväder)
• digitala (cyberhot)
• geopolitiska (försämrat säkerhetspolitiskt läge)

Norrbotten pekas ut som testmiljö

Norrbotten beskrivs i pressmeddelandet som en strategisk testmiljö, där kombinationen av strängt vinterklimat, stora avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion gör länet särskilt relevant för att utveckla och pröva nya lösningar.

Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten, lyfter behovet av samordning:

– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt.

Även Kristina Lygnerud, VD på Lygnerud AB, beskriver ambitionen att bygga ett mer gemensamt och systematiskt beredskapsarbete:

– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme.

Start i oktober 2026 – finansieras av Energimyndigheten

Projektet startar i oktober 2026, pågår i två år och sker i nära samverkan med länets kommuner och fjärrvärmeaktörer. Finansieringen kommer från Energimyndigheten.

Resultaten ska enligt pressmeddelandet integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska också spridas till övriga länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).