Välkommen till Sjulnäs: Radby, garveri och Sandön – byn som håller ihop

Sjulnäs ligger där Infjärden öppnar sig väster om Piteå tätort – en plats där radbebyggelsen, åkerlanden och fjärdens vikar skapar den nordliga kulturmiljö många av oss känner igen. Trots sin blygsamma storlek har byn gång på gång visat att engagemang och lokalt driv kan göra skillnad. Det var inte för inte som Piteå kommun utnämnde Sjulnäs till "Årets by 2024" – en bekräftelse på att föreningskraft, omsorg om kulturmiljö och satsningar på mötesplatser ger resultat.

En kort historik: Namn, hemman och garverier

Namnet Sjulnäs går tillbaka till 1500‑talet, och redan 1543 var byn uppdelad i hemman – ett bevis på ett långt sådant brukande. Under 1800‑ och början av 1900‑talet blev Infjärdenområdet rik källa till småindustri: garverier var vanliga och Sjulnäs hade sitt eget, ofta kallat Ölunds garveri. Garveriverksamheten utnyttjade lokala råvaror och närheten till vattendrag vilket formade både landskap och lokalt näringsliv. Samtidigt låg mejeriverksamhet och jordbruk tätt intill – en tydlig klusterbild av småskalig produktion.

Varför Sjulnäs betyder något för Piteå kommun

Sjulnäs är inte en anonym pendlingsförort. Kommunen pekar ut Roknäs–Sjulnäs som ett av sina fem landsbygdscentra, med särskild roll i den långsiktiga utvecklingen. Det märks i flera konkreta spår:

• Sjulnässkolan fungerar som nav för barn och ungdomar i området och är del av skolklustret i västra Piteå.
• Sandön och Garveriet utgör viktiga mötesplatser för friluftsliv, hembygdsverksamhet och arrangemang.
• Planerade infrastruktursatsningar – inte minst en ny 40 kV‑kraftledning mellan Sjulnäs och Hortlax – placerar byn som en teknisk nod för framtida elförsörjning.
• Ett aktivt föreningsliv, där Infjärdens SK, byaföreningen och hembygdsföreningen samarbetar, stärker social sammanhållning och byns attraktionskraft.

Guldkorn och fakta — vad som gör Sjulnäs unikt

Det finns fler anekdoter än statistik som visar byns själ. Här är några kärnfulla punkter som sätter färg på Sjulnäs:

• Garveritraditionen: Under 1930‑talet låg ett tiotal garverier runt Piteå – Sjulnäs var en del av detta nätverk och byggnaderna lever kvar i minnet genom föreningsarbete och museidokumentation.
• IVAB:s rötter: Rörföretaget IVAB startade i korsningen mellan Sjulnäs och Roknäs 1947 – ett exempel på hur ett lokalt företag kan växa till regional aktör.
• Sandön: badplats, café och bastu fungerar både som vardagsrekreation för bybor och som hembygdsarena för sommararrangemang.
• Föreningsalliansen: flera lokala föreningar samarbetar och visar vad civilsamhället kan åstadkomma i en mindre by.

Senaste nytt och hur framtiden ser ut

Per våren 2026 står Sjulnäs i flera parallella utvecklingsspår. Kommunens fördjupade översiktsplan för Roknäs–Sjulnäs fortsätter att definiera byn som landsbygdscentrum med potential för kompletterande bostadsbebyggelse, utvecklade mötesplatser och skydd av öppet jordbrukslandskap. Projektet med ny kraftledning mot Hortlax är under planering/implementering och kommer att förbättra nätets robusthet – en konkret investering i bygdens fortsatta utvecklingsmöjligheter.

Årets by‑utmärkelsen 2024 gav både synlighet och ny energi åt lokala initiativ. Lokala aktörer planerar nu vidareutveckling av Garveriet som mötesplats, stärkta arrangemang vid Sandön och fortsatt satsning på fritidsanläggningar som skidspår och elljusspår. Samtidigt finns utmaningar: demografiska förändringar, behovet av att bevara åkermark och att hitta balans mellan utveckling och kulturmiljökrav kräver samspel mellan bybor, föreningar och kommunen.

För den som vill veta mer

Vill du som pitebo eller intresserad granne engagera dig, hyra Sandöns lokal eller stödja hembygdsföreningens berättarkvällar finns det gott om möjligheter. Sjulnäs visar att små samhällen – med stark lokal förankring och vilja att samverka – kan kombinera bevarande med utveckling. Det är ett gott exempel på hur Piteå kommun kan växa med sina byar, inte trots dem.