Regeringen vill rusta upp Malmbanan – två nya projekt läggs till i planen

Moderaterna: Regeringen stärker Malmbanan med höjd axellast, ERTMS och två nya projekt vid Kalixfors och Kaisepakte.
Kapacitetslyft för Malmbanan i nationell plan 2026–2037
Regeringen genomför enligt Moderaterna en omfattande satsning på Malmbanan i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Malmbanan beskrivs i pressmeddelandet som central för svensk gruvdrift och exportindustri, med råvarutransporter som uppges vara viktiga för Sveriges och Europas industriomställning.
Enligt pressmeddelandet transporteras cirka 25 miljoner ton järnmalmsprodukter på Malmbanan varje år, vilket anges motsvara nästan hälften av allt gods som fraktas på järnväg i Sverige. Varje malmtåg kan väga upp till 8 600 ton.
Två nya objekt utöver Trafikverkets förslag
I pressmeddelandet uppger Moderaterna att regeringen går längre än Trafikverkets förslag och tillför två nya objekt. Totalt fördelas cirka 400 miljoner kronor för att de ska kunna genomföras under planperioden:
- Kalixfors: bangårdsförlängning (strax söder om Kiruna), inklusive anpassning av ERTMS.
- Kaisepakte: 3-spårsstation (norra omloppet Kiruna–Riksgränsen), inklusive anpassning av ERTMS.
Åtgärder för ökad kapacitet och robusthet
Pressmeddelandet listar ett antal åtgärder som sammantaget ska ge ett kapacitetslyft på Malmbanan. Bland annat nämns höjd axellast, förlängda mötesstationer och ett modernt signalsystem (ERTMS).
Exempel på åtgärder som lyfts fram:
- Höjd axellast till 32,5 ton på sträckorna Kiruna–Riksgränsen och Svappavaara–Kiruna.
- Bangårdsförlängning i Nattavaara.
- Förlängning av mötesstationer i Näsberg, Nuortikon och Harrträsk.
- Kiruna ny järnvägsstation (alternativ Väst till nya centrum) – anges vara fullt externt finansierad.
- Murjek: förlängning av mötesstation – föreslagen för byggstartsbeslut år 1–3, men ligger tillsvidare i förberedelsefas då järnvägsplanen enligt pressmeddelandet inte vunnit laga kraft.
- Sikträsk (bangårdsförlängning), Ljuså (bangårdsåtgärder) och Buddbyn (bangårdsåtgärder) – uppges färdigställas 2026.
- ERTMS Nord för Malmbanan.
Enligt pressmeddelandet bedöms kapaciteten öka med omkring 30 procent mellan Boden och Gällivare och med drygt 10 procent mellan Gällivare och Kiruna.
Luleå och sjöfarten: hamnprojekt och nya isbrytare
Utöver Malmbanan nämns i pressmeddelandet åtgärder i Luleå:
- Luleå C: flytt av personvagnsuppställning (etapp 1).
- Luleå C: ombyggnad av personbangård (etapp 2).
- Luleå hamn: kapacitetsåtgärd farled.
Regeringen avsätter enligt pressmeddelandet 4,1 miljarder kronor för förnyelse av Sjöfartsverkets isbrytarflotta. Bottenviken uppges vara isbelagd januari–maj, och den första nya isbrytaren ska enligt uppgifterna upphandlas nu och väntas levereras 2029.
Även Norrbotniabanan, stambanan och väg tas upp
Pressmeddelandet tar även upp andra infrastruktursatsningar i regionen, bland annat:
- Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå: ny järnväg – utbyggnad till enkelspår. Justeras ned med 150 miljoner kronor då förberedelser för dubbelspår inte ryms inom statens grundutförande. Regeringen avser enligt pressmeddelandet att ge Trafikverket i uppdrag att identifiera kostnadsreducerande åtgärder.
- Stambanan genom övre Norrland (Sävastklinten–Norra Sunderbyn): ny mötesstation och partiellt dubbelspår – byggstart tidigarelagd på regeringens uppdrag.
- ERTMS TC Boden–Ånge.
- E10: Avwakko–Lappeasuando samt Morjärv–Svartbyn (etapp 1).
Så motiveras satsningen
I pressmeddelandet säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot för Norrbotten och gruppledare i riksdagen:
”Sverige är ett land som ska löna sig att jobba i och bygga i. Malmbanan är grunden för tusentals jobb i Norrbotten och för exportinkomster som hela Sverige är beroende av. Den som arbetar i gruvan, kör malmtåget eller lossar lasten i hamnen förtjänar en järnväg som faktiskt håller måttet. Nu gör vi de satsningar som länge saknats – och vi går längre än vad Trafikverket föreslagit.”Moderaterna lyfter också att länsplanen för Norrbottens län uppgår till 1 574 miljoner kronor för perioden 2026–2037, vilket anges vara en ökning med 40 procent jämfört med förra planperioden. Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 uppges omfatta totalt 1 171 miljarder kronor.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.


