Årets mätningar visar både framsteg och stora utmaningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som presenterades den 20 april 2026, bygger bland annat på nationella skräpmätningar och en Novusundersökning om svenskarnas attityder.

För första gången visar nationella mätningar hur nedskräpningen utvecklats över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025.

73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara cirka en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt Håll Sverige Rent är de vanligaste orsakerna slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar kraftigt

De nationella skräpmätningarna visar att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023. Håll Sverige Rent lyfter särskilt att flera plastrelaterade skräpföremål minskat tydligt.

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att antalet fimpar uppges ha gått ner i mätningarna, står nikotinprodukter fortfarande för den största delen av skräpet i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen från 2025 utgör:

• Fimpar 46 % av allt skräp
• Snus 23 % av allt skräp

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Exemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljöer har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett vardagsexempel. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man enligt beräkningen passera över 1 000 skräpföremål, främst plast.

Exempel på vad som ingår per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet minskar inte tydligt

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023). Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent uppger också att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken, säger Josefin Carlring.

Stora skillnader på stränderna: Västerhavet sticker ut

Rapporten lyfter stora skillnader mellan svenska stränder. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är enligt Håll Sverige Rent en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter).

Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet. Samtidigt hittas även konsumtionsrelaterat skräp som plastförpackningar, korkar, bomullspinnar och ballonger.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

I fjällen: snus vanligast

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.