Orolig omvärld pressar olje- och drivmedelsmarknaden

Kriget i Mellanöstern har lett till ansträngda globala energimarknader. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit både i Sverige och globalt – och läget kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka, vilket påverkar den globala olje- och drivmedelsförsörjningen. Energimyndigheten följer utvecklingen i samverkan med berörda myndigheter och aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser i april – därefter kan effekterna märkas mer

Energimyndigheten uppger att effekterna redan märks genom stigande drivmedelspriser. De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten kan det i Europa framför allt vara tillgången på diesel och flygbränsle som påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder för att dämpa förbrukningen

Energimyndigheten lyfter att höga drivmedelspriser i sig kan dämpa förbrukningen, men att Sverige och EU kan införa flera typer av åtgärder om det skulle krävas. Exempel som nämns är:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid risk för akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen beslutar om lageravtappning – Sveriges del motsvarar cirka 14 dagar

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske koordinerat med andra länder inom Internationella energibyrån (IEA):s initiativ. Enligt Regeringskansliet har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Den volym som Sverige deltar med motsvarar cirka 14 dagars lager.

I bakgrunden till regeringens beslut anges att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet, och att situationen därför får globala effekter även om Sveriges råoljeimport från regionen är nästan obefintlig.